Öh, tja! Jag bloggar ju fan inte ens. Har dock en prydlig liten studentblog jag driver med en klasskompis, kolla in den typ.

TrollywoodFruar

Annars dåååå
Well, jag slutar inte förvånas över min attraktionskraft. Det är nästan lite läskigt. Jag menar, det är inte okey när alla snubbar man pratar med (förutom gamla vänner) fancies you med en gång typ. Börjar skriva förlåt och sånt när jag surar till för att dom stör mig i skolarbetet. jag vill bara vara druyg och ha en massa vännerrrrrrr
Pallar inte med .... "det där". The K-word, the L-word, the S-word, the F-word, the P-word.
Näe, och så försov jag mig idag med. Med typ sådär jättelite minuter, men så satte jag mig vid datorn och så har det blivit, hoppsan! 1½ timma.

oh well orwell.
pussnn

Vad försöker jag vara egentligen? En modebloggare? En matbloggare? En rolig typ?
Nej, jag har alltid varit och kommer alltid att vara en känslobloggare. Och nu när jag är singel kommer det gå så jävla mycket lättare att skriva ut berättelsen om mitt miserabla liv som psykiskt sjuk och närhetsberoende.

Så ni kan väl följa nonacalibri.blogg.se, bloggen som är mitt innersta mörker.